knark

Kommer hem. Händerna darrar och jag känner att jag måste få mig min fix. Öppnar datorn som jag inte orkade stänga av. Går ut i köket och gör lite te. Måste verkligen få min fix nu. Jag blir galen annars. Väntar på att vattnet nästan ska koka upp (tevatten ska aldrig koka) och det känns som om det går en evighet. Måste. Ha. Fix. Äntligen bubblar det lite i vattnet, letar fram en ren kopp och väljer te. Rabarber grädd. Barndomsminnen om sommarvarmt gräs. Scones på söndagarna framför Nip/tuck. Låter tepåsen dra precis så länge som jag vet att den behöver. Lite socker kanske? Tar fram påsen. Attans, jag har ju redan stoppat ner skeden i teet. Nåja, jag häller. Oj, hela påsen. Sött te. Sätter mig vid datorn. Behöver verkligen min fix nu. Det är illa. Öppnar spotify. Bläddrar i spellistorna. Ah, där. Nu är det snart över. Musik är en drog.

Markus Krunegård - Jag är en vampyr.