corren

Man bara måsta älska lokaltidningar. Jag surfade in på Correns hemsida och möts, översta rubriken, av "Man ramlade ner i grop". Så himla fantastiskt. Så befriande och informativt. Jaha, då vet vi. En karl ramlade ner i en grop, bara sådär. Han skadade sig lite så det fick bli en nyhet överst på sidan. Viktiga grejor.

Jag gillar Corren.

friskus

Det jobbiga är inte att vara sjuk. Det går liksom att manövrera med lite (massor) hjälp från fina personer i ens närhet. Och blir man dödsandfådd så stannar man ju bara upp, man tar lite extra tid på sig i butiken, man sitter ner en stund och så ordnar det sig. Det jobbiga är att se alla andra som är friska. Att se dem springa omkring som om det inte vore något jobbigt alls. Att se när alla andra lever sina liv och själv bara kunna sitta och titta på och känna att tiden går.

Vissa dagar är helt klart bättre än andra. Men det är ändå det där med att se alla andra. Bara gå ner på stan, som egentligen inte är ett dugg jobbigt fungerar inte för mig just nu. Jag har inte varit på stan sen..jag vet inte när jag var där senast. Innan jul tror jag.

Jag tror att jag ska trösta mig med lite böcker. Måste ha något att läsa nu när jag inte kan springa på stan och vara city chic.

hung

Ni vet ibland när man noterar en snygg kille, man ser honom på avstånd och han är snygg. Och i sin hand har han en flickvän som ser ut som skit. Eller kanske inte skit, men ändå långt utanför hans liga. Och man undrar i sitt stilla sinne om man verkligen kan vara så bra på att suga penis. Det är väldigt sällan man ser kombinationen skitful kille med skitsnygg tjej. Det händer i princip bara om killen ifråga har massor av pengar och/eller är sjukligt välhängd. (som om det skulle spela någon roll)

Men jallfall, jag känner mig lite som scenario ett. Snygg kille med urful brud. "Hur fick hon honom på kroken?" liksom. Det undrar fan jag också. Jag är notoriskt elak, just nu är jag sjuk och inget kul alls. Eller just nu, jag har varit det dom senaste sex månaderna och jag vet inte hur det blir i framtiden. Jag är den fula tjejen med en snygg kille. Hur gick det till? Jag är trasigt gods och lyxfällan nästa. Dessutom är mitt hår så sjukt jävla fult idag att jag bara vill spy på det, men jag orkar inte duscha för att just nu är det jobbigt att bara stå upprätt.

Jävla fittsjuka.

roomie!

Jag ska visst bli sambo. Hur gör man sånt? Jag har aldrig bott med någon förutom mina katter och dom ställer ju inga direkta krav, förutom att dom vill ha lite mat och att man ska rensa kattlådan med jämna mellanrum. Jag hoppas att Niklas sköter mat och toalett själv. Men hur gör man för att inte vara en total rövhatt och irritera skiten ur den andra? Och det viktigaste av allt, när långbajsar man? När gör man allt det där som man annars gör i sin ensamhet? (Nej, inte DET) Finns det någon Sambo for Dummies-bok?

Hur mycket får man bestämma? Hur många möbler får man bannlysa? Allt som heter björk är strängt förbjudet hemma hos mig. Niklas har björkmöbler. Det är tur att jag har ett helt källarförråd till förfogande. Måste jag ha omatchande sängkläder nu? Måste jag blanda mina filmer med hans filmer? Får man förbjuda cd-skivor? Även dom "kreddiga" skivorna? Behöver jag ge upp garderobsplats? För det finns helt ärligt inte plats för mer kläder i det här hemmet. Ja, förutom på vinden då.. Eller kanske i klädkammaren. Om man orkar städa där. Jag nyttjar öppna-dörren-och-kasta-in-skiten-konceptet i min klädkammare. Funkar skitbra!

Jag tror att jag måste köpa en ny soffa.

HEJ DÅ

Men sådär ja. Twittrandet tog ju helt död på mitt bloggande, så himla fint! Och nu åker jag till Karlskoga och spelar musikquiz och såntdär annat viktigt. Au revoir!

twitter kvitter

Såhär va, jag är med Twitter och allt är Erics fel! Jag känner mig nästan hutlöst gammal för jag förstår INGENTING. Men det ska väl lösa sig så småningom. Jag finns under mitt vanliga alterego, benmjol. Eller hur fan det nu fungerar. Borde gå att lägga in här på blogghelvetet också. Ska undersöka saken.

PRESENTER!

Jag fick pasta, ost, honung och en väldigt vacker tröja som jag med största sannolikhet kommer att bo i. Det är nämligen en väldigt nöjd gris på den. Awesome.

Osten ska jag tugga i mig under högtidliga stunder. Eller kanske använda till en risotto. Jag gillar att han gillar mat lika mycket som jag! Eller ja, han gillar nog mat lite mer än vad jag gör, men ändå.

Det är good times!

lördag

IDAG. Är det lördag så idag kommer Niklas hem. Hurra och fest! Jag har spenderat nästan hela veckan hemma hos mamma. Klappat på katter, ätit gratismat och bara varit allmänt slapp. Helt i min stil. Och för att vara ärlig, ungefär just precis vad jag klarar av nu när mina lungor verkar ha gett upp totalt. Men hey, varför misströsta. Ja e int bitter!

Igår tömde Kajsa och jag mitt kylskåp på mer eller mindre levande saker. det är alltid lite spännande att öppna kylskåpsdörren efter en veckas frånvaro. Man vet aldrig vad som ska attackera först.

home sweet home

Herregyyyd. Jag har hittat "min" lägenhet. Den som liksom är gjord för mig och bara mig. Den ligger på S:t Larsgatan i stan. Ovanför Grekiska Kolgrillen. Fattar ni hur fint och fantastiskt det är? Dessutom har den diskmaskin, badkar, balkong och hiss. Den har allt jag vill ha. Och just det, sa jag att den låg ovanför Grekiska Kolgrillen? Och således och bara ett stenkast från Thai Coconut. Och ännu bara ett stenkast från HM, hihi.

Jag har redan frågat Niklas när vi kan flytta in. Så om han inte kommer hem från Italien, någonsin, så vet vi varför.

Edit: ALLTSÅ! DIS JUST IN! Jag insåg precis att lägenheten ligger typ 100 meter från självaste fucking McDonalds också! Hur AWESOME? Jag tror att jag AVLIDER!

wear it

Niklas är som bekant i Italien så därför är jag hemma hos mamma och klappar katt och äter lagad mat. I Italien regnar det, det gör det visserligen här också men det här är ju Sverige, här SKA det regna på sommaren. Åker man på semester till Italien ska ska det minsann inte regna. Men det var inte väder jag skulle skriva om egentligen. Jo, Bullen, jag undrar om man ska oroa sig när man får sms av le boyfriend där han skriver att "presenter man får måste man använda". Det känns ju lite... sådär alltså. To be honest.

Jag är oroad. Mycket oroad.

en söndag

Jag kan tycka att det ska krävas ganska mycket för att jag ska gå ner i någon sorts depression. Utåt sett är jag väl samma som alltid. Men därinne. Just nu är det kaos. Jag orkar inte sortera tankar på sjukdom och skit. Jag orkar inte tänka på allt jag måste göra. Jag ORKAR inte helt enkelt. Det tar liksom stopp och jag sitter som ett apatiskt miffo och glor framför mig utan att egentligen fästa blicken på något. Känner jag mig glad? Nej, det gör jag inte. Jag känner mig förbisedd, undanskuffad och inte ett dugg välkommen. Jag är skadat gods. Sånt som man kan plocka upp längs med en landsväg. En trasig stol, ett repigt bord.

Sjukvården säger vänta och se. Jag har väntat i snart sex månader. Och oj, nu ska min läkare ha semester så nu gör vi inget åt ditt tillstånd förrän han är tillbaka och inte ens då kanske vi bryr oss.

Sätt upp mig på listan igen eller säg åt mig att det är kört, lev den tid som är kvar. Jag skiter i vilket. Jag vill bara ha ett konkret svar.

fuuds

Jag har kommit fram till en sak. Att laga mat själv är skittråkigt, verkligen pissetrist. Det kan lika gärna kvitta liksom. Antar att det är därför som jag inte ätit något alls idag (förutom näringsdrycker). Att laga mat tillsammans med någon är mycket roligare, det gör så mycket att vara två eller fler när man lagar mat. Men det bäst är ändå att äta. Speciellt om man slipper laga maten. Jag gillar mat, jag gillar ibland att laga mat men allra mest gillar jag nog att äta mat.

Nu ska jag åka till Mcdonalds.

gräs

Jag är gräsänka och bara genom att använda det ordet känner jag att jag borde börja hänga på familjeliv istället för flashback. Jag har varit ensam i 8 timmar nu ungefär och jag FÖRGÅS av tristess. Laga mat själv är ju pisstråkigt! Vad gjorde jag innan Niklas? Åt jag mat då? (uppenbarligen inte eftersom jag tappade 10 kilo typ)

Imorse sa Niklas att han hade hyrt en kock åt mig. Med ens blev jag som en femåring på julafton tills jag insåg att det inte alls var vad jag hade trott. Och dessutom var det bara något han sa. Jag fick alltså varken lagad mat eller kuk. Dålig start på dagen. Fast ska man vara skitnoga så fick jag ju faktiskt pannkakor och det är helt okej det också. Amerikanska pannkakor som jag dessutom har kvar av i kylen så att jag kan avnjuta dem imorrn också. Med glass och sirap. Och kanske lite chokladsås.

Och glöm inte, på söndag är det Big Brother-final! Heja..öh, jag skiter faktiskt i vem som vinner för alla roliga har åkt ut. Jag ska heja lite på Peter.

örgh

Kan jag inte bara få vakna imorrn och vara frisk? Vakna och inse att allt bara var en dröm. Mina lungor är inte alls trasiga, jag hade en dröm för att inse hur värdefulla dom är. Det var bara en dröm.

bajs

Alltså, varför försvinner inlägg från min blogg för? Jäklans blogger till att inte fungera som det ska.

sparkis

Eh, för att jag vill ha en sparkdräkt!
GE MIG DEN!
För bövelen!