Jag sitter inne. Solen skiner ute. Det skulle givetvis vara jätteskönt att sitta ute på altanen och möja i solen. Kanske sippa lite på den där Bacardin jag har i kylen. Egentligen vill jag bara lägga mig mitt på gräsmattan, i gräset, och bara njuta. Jag sitter och tittar på gräset och ser bara något som ser så mjukt och skönt ut. Tänker att jag nu förstår varför Nils alltid låg på gräsmattan och sov. Det kanske inte bara ser mjukt ut, det kanske också är mjukt?
Hursom, jag sitter inne för att min syrgasslang inte räcker ut till stolarna på altanen. Det går givetvis att ordna genom att flytta syrgasmaskinen men frågan är om det är värt det. Jag planerar varje rörelse jag gör. Är det värt ansträngningen att flytta maskinen för att kunna sitta på altanen i fem minuter?
