fjärrkontroll

Det känns alltid lite tomt när jag åkt från Oslo. Men det är ju kanske för att det också är det. Tomt. Dom där nio timmarna till Oslo känns som ingenting, men när man åker hem tar det hundra år och tre dagar. Minst. Och när man kliver av bussen kan man nästan svära på att det är kallt på pin kiv. Det suger att ha någon så långt borta. Men saker blir bara så mycket bättre när man väl ses. Och det bästa var att jag kickade ass i Buzz. Sa jag det? Toad må vara en dålig förlorare, men jag är nog fan en ännu värre vinnare. Det kommer jag att leva på länge. Ungefär som minigolfen i somras. OM NI MINNS?

♥