lasange

Sådärja. Det var väl inte så svårt. Vi sällar oss återigen i kön och hoppas på det bästa. Åh, är inte livet härligt? Jag är sugen på muffins. Och kanske en munk. Med glasyr. Fast jag ska få lasange ikväll så det är okej ändå. Niklas gör bäst lasange. Han gör bäst allt egentligen, men det kan jag inte säga till honom för han blir så himla nöjd då. Nöjdmonster.

Hello earth!

Alltså, hallå. Jag undrar lite när dom däringa sambokilosarna ska komma. Jag är i behov av lite fett. Eller mycket. Men lite fungerar också under tiden. 41 kilogram är inte en acceptabel vikt på en dam i min ålder. Joråsåatte, jag skrev det. "I min ålder". Det är dags nu, dags att inse fakta. jag är snart gammal. alltså, vi snackar gammal på riktig. JAG ÄR SNART 30 ÅR. There! I said it. Om typ en månad fyller jag 27 år och jag har enorma ålderskomplex för det. Jag känner mig fortfarande som 21. Kanske tom som 17. Åååh, jag vill inte fylla år. Jallafall inte om jag inte får massa fina paket! Och tårta!

kaffe-rep

Fick en inbjudan till någon form av träff på lungmedicin. Någon form av hej-jag-är-transplanterad-ska-vi-bonda-träff. Ni vet, sånadär grejor som jag absolut avskyr. Jag känner inget vidare behov av att prata med andra människor som gjort samma sak som jag. Bara för att man gått igenom något liknande betyder ju inte det att man har något annat gemensamt. Nu var det väl iofs just medicin, behandling och sånt som skulle diskuteras, men det har jag inte heller nått intresse av att dela med mig av mer än till berörda personer. (och folk som läser min blogg, eeh..)

Sen känns det lite som någon form av skvaller-träff där det ska diskuteras hur det funkar på lunmgmedicin och så, men det gör mig inte mer intresserad för det. Eller så är det bara ett helt vanligt kaffe-rep. Men det gör inget för jag gillar inte kaffe ändå. Det är vuxendricka!

a woman gotta do what a woman gotta do

På obestämd tid. Det är såhär nu. Jag fick frågan om jag skulle orka en transplantation till. För mig är det inte ens en fråga om att orka, för vad sjutton är alternativet? Att gå omkring och må såhär? Det fungerar ju inte på något plan faktiskt. För mig finns det bara en väg att gå och den leder inte till ett hål i marken, så mycket kan jag ju säga. (förutsatt att jag inte måste gå under jorden pga av en stundande zombieinvasion)

Jag gör det jag måste göra för att kunna fortsätta äta risotto. Och sen är det tur att man var så groggy dom första dagarna efter tranplantationen att man liksom inte minns precis allt roligt som man var med om. Förutom att jag minns att jag tack vare morfinet hallucinerade fram både det ena och det andra. Bland annat kunde jag inte sluta höra en låt av EMD. Det var värre än alla år jag varit sjuk, tro mig. Högst plågsamt. Jag bad nog till och med mamma stänga av musiken, men den spelades ju bara i huvudet på mig så det gick ju inte.

Ris-Otto fjortishjärrrta

Jag har omvärderat. Nummer ett är inte längre nummer ett. Kycklingen, som länge varit min följeslagare här i livet, är inte längre min dödsbäddsmat. Inte längre det jag först tänker på på morgonen. Kycklingen är ersatt. Utbytt. Jag viger nu mina tankar åt något annat, något ljuvligare. Krämigt, gott och smaskigt. Något som jag skulle kunna leva på resten av livet. Jag älskar Risotto! Jag älskar den risotto som Niklas lagar till mig. För det ska poängteras, jag har aldrig lagat risotto, det är Niklas som lagat risotto åt mig varje gång. Man skulle nästan kunna påstå att risotto är det bästa som hänt mig. NÄSTAN.

ond bråd död

Som att förlora en gammal vän. En del av sig själv. Något försvinner och blir aldrig mer samma sak. Man kan sakna allt man vill, men det gör ändå inte så att det kommer tillbaka. Du kan skrika och vara arg, inget hjälper. Sparka på väggar, kasta saker omkring dig. Inget blir som förr. Alla har förlorat någon och det blir aldrig lättare. Vissa saker får man lära sig leva med.

R.I.P.
Rosa Kiosken

pris och sånt

Rolf-Göran Bengtsson vinner Jerringpriset och folk går banans och beter sig som om fel låt vunnit Melodifestivalen. Snälla nån, hela världen går inte under för att Zlatan inte vinner för en gångs skull. Passa också på, om ni hinner mellan allt gråtrunkande, att sluta förringa hästsporten till en "småtjejssport" när faktum kvarstår att eliten domineras av män. Jag kan dra det längre och göra det hela till en genusfråga men helvete vad jag inte orkar.

Visste du att ridsporten är den näst största sporten, efter fotbollen, i Sverige? Nä, tänkte väl det.

dumma kvinnor

Jag är trött på tjejer, kvinnor, fruntimmer, brudar och damer som gnäller på att dom mår dåligt över vad samhället säger åt dem att må dåligt över samtidigt som att de påpekar att dom ju visst vet om att det är så det funkar. Att det egentligen bara är att skita i vad samhället vill och köra på sin egna linje. Hur jävla svårt ska det vara. Sluta gnäll och beskylla tjejtidningar, ni vet ju uppenbarligen vem boven i dramat är.

Varje gång du tänker att du kanske har lite för mycket fett över magen, stanna där och fundera på vem det är som gör fel egentligen. Låt bli att påverkas för bövelen, det är inte så jävla svårt. Jag har gjort det hela livet.

Låt framför allt bli att vara så satans skenheliga och i ena andetaget säga att du mår dåligt över något som samhället präntat in i huvudet på sig samtidigt som att du påstår att du är väl medveten om hur "samhället funkar". (och fullt kapabel att ändra ditt tänk)

Jag blir så trött.

hela livet var ett disco

Jag öppnade dokumentet "BOKEN" på min dator ikväll och insåg att jag inte tittat åt den på flera månader. Faktiskt inte sedan 2010. Det är galet. Vad hände liksom? Kom livet emellan eller tappade jag bort min inspiration? Kanske lite av båda.

Hursomhelst, så är jag inte riktigt lika nöjd med texterna i boken idag. Kanske orkar förbarma mig över dom en vacker dag men inte just nu. Jag får köpa mig lite inspiration, använda min musa och sparka på mig själv för att komma igång. Eventuellt.

ät skit och dö

Jag fick brev från Lund och post är ju alltid trevligt att få. Eller? Jag ska ner dit på tisdag. det har varit lite oklart vad jag egentligen ska göra där men i papprena som jag fick står det att jag ska ner för att träffa läkaren och prata om lungtransplantation. Eller, jag ska ner angående en stundande lungtranplantation. MEN TACK FÖR INFORMATIONEN JÄVLA FITTSJUKHUS.

Först tar det trehundra år innan det händer något överhuvudtaget. Sen vill Lund ha ett papper på hur jag mår. Dom får ett papper och bestämmer sig för att jag ska komma ner, någon ringer mig för att berätta det och verkar ha noll koll på hur jag mår. Hon frågar mest om vad jag gjort sen jag fick mina nya lungor, säger åt mig att jag inte får åka på festival och frågar surt "Det har varit ganska många infektioner va?". Vilket får mig att fundera på vad som egentligen står i dom där papprena. Kommunikation någon? Jag har inte pratat om någon ny transplantation med min läkare, det är ingen som frågat mig om det och nu ska jag alltså ner till Lund och göra delar av utredningen igen. Kan för övrigt tillägga att jag inte träffat min ordinarie läkare på hur länge som helst. Senast jag låg inne (från den 11 december till typ 23 december) såg jag honom inte EN ENDA gång. Bra grej!

Jag blir så trött.

rage

Jag stör mig på folk som inte vet kan namnge IKEA-möbler korrekt. Soffan heter EKTORP, inte Eketorp. Jag stör mig på folk som skickar hemmasnickrade julkort/födelsedagskort/whatever med sina djur/barn på. Jag stör mig på folk som stavar fel i Blocket-annonser. Jag stör mig på folk som fortfarande tror att det är livsfarligt att handla på internet. Jag stör mig på folk som bosätter sig i ett villaområde och sen gnäller på att det finns katter där. Jag stör mig på folk.

Så det var dagens hat. Nu kan vi fortsätta leva våra liv i harmoni!
Jag ska släppa in en arg katt, laga lite lunch och dricka cola.

smycka mig

Jag tycker att smycken är ungefär det tråkigaste som finns i hela världen. Förutom möjligen örhängen. Eller, vi säger såhär, jag tycker att smycken är det absolut tråkigaste man kan få i present. Ska jag ha nått halsband, en ring eller ett armband vill jag helt enkelt välja det själv. Och sånt krafs köper man billigt på HM. Det är bara en sak som stör mig, det finns ett halsband jag vill ha som jag inte hittat någonstans. Ett såntdäringa namnhalsband som Carrie har. Ni vet. Alla som sett Sex and the city vet. Jag vill ju givetvis inte ha ett halsband med "Carrie" på, utan ett med mitt namn. Hur svårt ska det vara att hitta liksom?

Gud vad jag hatar smycken.

i am a tree reaching for the sun

Han är bäst.

Jag tror att han känner mig bättre än jag själv gör ibland. Det är inte många som gör.

Han är tomaten i min sallad. Strösslet på min glass. Sylten på min våffla(NASTY!)

KATTBOMB II

HasseåTage

Här är fleeeer katter!

Doris

En såndär trött katt

Nils tillsammans med Plums & Plask

Smilla!

Samarin

"Det är bara päls"

Randig tiger-Hasse

Konstig katt

KATTBOMB

Majs

Hej. Jag heter Sara och jag tycker om katter.

Justus

Nils

Bebis-Selma!

Samling

Ni-vet-vem

Igen

Fåtölj-Selma

Sol-Nils

Majs med tungan

Majs med pälsen

Selma, kattan.

Selma med fårsele!

som att det spelar någon roll

För ett år sedan hade jag ett liv. För ett år sedan kunde jag gå upp för trapporna till min lägenhet. Nu har jag inte varit hemma sedan långt innan jul. Jag har inte sovit i min egna säng på hur länge som helst. Det känns orättvist att säga att jag inte har något liv, eftersom jag delar det lilla liv jag har med Niklas. Men ni fattar ju vad jag menar, hoppas jag. Jag saknar mitt friska liv. Jag saknar det så att det gör ont ända in i märgen. Och det känns fortfarande som att det inte händer något på sjukdomslösarsidan. Läkarna skickar sina papper fram och tillbaka, men det händer då ta mig fan INGENTING.

Jag blir så trött.

döden och jag

Men herrejävlar i min lilla låda! Man fyller ju som bekant år, varje år. Och i år fyller jag som vanligt år i mars och då blir jag, ve och fasa, hela 27 år GAMMAL. Vet ni hur många år det är?! Det är precis 27 år och det är JÄTTEGAMMALT! Jag kan lika gärna beställa gravplats och sten nu, för såhär gammal har jag då aldrig varit. Får man välja teckensnitt helt fritt till sin gravsten eller?

say what now

It makes me so sad. Att man inte får ligga med en massa killar och fortfarande vara okej. För det är ju lite fult att ligga runt och inte bry sig om det. Är du däremot kille är det helt okej. Det är manligt att ligga runt. Jag har precis sett "What's Your Number" och jag vet att man inte ska förvänta sig allt för mycket av en hollywoodfilm men precis som "Friends With Benefits" hade den här filmen chansen att säga något vettigt, men blir i slutändan bara blaha ändå. Hela filmen avslutas med att tjejen ifråga bara ändå legat med 20 killar och DET VAR JU TUR. Då var hon ju ingen ensam gammal slampa. Ah just det, hon hittade ju en karl också. TUR DET.

I filmen antyds det att det är äckligt att en tjej har legat med fler än två killar. Det är ju absurbt. Lever vi på medeltiden eller? (Vem i helvete vill ligga med en noob?)

Näe, jag orkar inte ens bry mig längre. Ut och ligg för i helvete!

farmorar

han den där

Jag vet som inte vad jag skulle göra utan honom.
Han luktar alltid så himla gott.
Han tror nog att jag inte märker när han tittar på mig ibland och ler.
Jag räknar honom som min bästa vän. SOM JAG FÅR LIGGA MED! TJOHO!
Han lagar bäst mat i hela världen.
Och han lagar den till mig.
Han har världens bästa mage som är alldeles lagom mjuk att lägga huvudet på.
Han står ut med att jag är elak, men jag lovar att bättra mig.

Kärlek.
/ över och ut

ett litet hatinlägg

Mackor, denna styggelse. Jag hatar mackor. Dom är så enormt tråkiga och intetsägande så jag vet knappt var jag ska ta vägen. Vissa påstår att man visst kan göra mackor roliga och goda och ja, det kanske man kan men faktum kvarstår; det är en macka. Och mackor är inte goda. Eller roliga. Någon har dessutom uppfunnit smörgåstårtan. Det övergår mitt förstånd hur någon ens kunde tycka att det var en bra idé. Kolla på vilken random smörgåstårta som helst, en massa pålägg i en enda sörja. Skumma fyllningar med grädde och leverpastej blandat med mandariner och mimosasallad. Det ser lite ut som att någon har spytt mellan mackorna och dekorerat med stjärnfrukt och vindruvor. Och denna evinnerliga rostbiff! Överallt!

FAN VAD JAG HATAR MACKOR! DÖ!

Januari

Jag vill inte ha empati. Jag hatar när folk tycker synd om mig. Det är så fruktansvärt nedvärderande. Jag kan höra i mitt huvud hur folk går igång; "aaw, hon är sjuk, stackars Sara. Klart hon ska få det och det, hon är ju sjuk". Det får mig att må illa. Det är en fin gräns mellan att bry sig och att helt enkelt vara för mycket. Värst är det när folk inte frågar mig om hur jag mår, utan frågar någon annan. Men det är ju givetvis också svårt, eftersom jag själv inte svarar på frågan om hur jag mår. Men det beror också lite på vem som frågar. Ibland känner jag att det bara ligger nyfikenhet bakom frågan och då kan man lika gärna hålla snattran. Jag hatar iallafall att någon tycker synd om mig. Så sluta med det. Bry er gärna, men tyck inte synd om mig.