Ah, those sweet, sweet memories. Jag vet inte hur många såna här scheman jag har fått under åren, men jag har alla sparade. Någonstans. Det här hittade jag hemma hos pappa. Att ha schema på vad jag ska göra underlättar något enormt eftersom jag saknar allt vad självdiciplin heter. Och titta så fint det är dekorerat med hästklistermärken. Pollux for the win!
2 kommentarer:
Känns fortfarande konstigt att man inte behöver göra allt det där(eller rättare sagt gå å ha ångest för att man aldrig gjorde det). Men kan fortfarande inte riktigt bli av med känslan av att det är någonting jag glömt... Det enda tråkiga är att magrutorna börjar försvinna;)
Linda: Haha, där sa du nått. Mina magrutor! Skit också... Nu MÅSTE jag sluta med ostbågarna :p
Skicka en kommentar