onsdag 21 oktober 2009
raka spåret
När jag rakade benen förut (Ja, jag gör sånt ibland. Jag är bara feminazi på halvtid) så råkade jag skära bort en liten bit av mig själv. Jag spolade bort rakskummet och det sved som fan. Men sen tänkte jag inte mer på det. Klev ur duschen, torkade mig och känner hur något rinner längs benet. Tänkte först det normala, vatten. Men så tittar jag ner och ser en rännil av blod slira ner för mitt ben. Eller, rännil, vi snackar flod precis när all snö har smält. Och det ville inte sluta blöda. Nu har jag plåstrat om det med tejp och plåster och gud vet vad. Jag ska aldrig mer raka benen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har du engångshyvel så är det som gjort för att skära sig. Jag råkade slita bort en leverfläck igår, samma där. En fors med blod rann, för fläclen sitter i midjan. Ajajaj.
Tanja: Här används inga engångshyvlar, de är satans påfund :p Jag köpte såna snordyra, som man kan byta blad på. Hade ett helt nytt blad, det är livsfarligt! :p
Skicka en kommentar