Eftersom jag egentligen hatar att ha saker på distans så var jag ju hemma och kidnappade min katt. Han hade vissa invädningar. Han tycker inte om att åka bil. Han blir svettig om fötterna när han åker bil vilket resulterar i att hela lägenheten blir full med svettiga Nilsfotspår. Och jag äger ingen golvmopp än. Anyways, Nils är missnöjd med tillvaron och kommer nog få åka hem till mamma igen (dubbelmening, min mamma och Nils mamma Majs). Lilla Nils. Mitt hjärtegryn, min slanka, fina katt. Ehm.
Selma verkar inte bry sig nämnvärt om att ha blivit tvångskonverterad till innekatt. Hon har ju faktiskt inte ens upptäckt att det finns en ytterdörr. Något som Nils upptäckte ganska fort. Han har till och med smitit ut i trapphuset. Åtminstone 1 meter utanför dörren. Det är stort. Varje gång posten kommer så hoppar han en halvmeter. Det gör i och för sig jag också. Varför sätter man brevinkastet mitt på dörren, en meter upp liksom?
fredag 18 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha, så hade jag också när jag bodde i Växjö. Alltså att brevinkastet satt mitt på dörren. Man blev ju livrädd när det smällde, och vaknade på natten när tidningen kom. Helkorkat! Undrar om det var någon dörrtillverkare som behövde komma på nåt nytt grepp för att sälja mer.. "Hm vi kanske ska sätta dörrhandtaget i marknivå.. eller kanske skjutdörr.. nej, nu har jag det tamefan.. vi sätter brevinkastet mitt på dörren!"
Skicka en kommentar