Ni vet hur man tror att man inte kommer att sakna saker som man vet att man egentligen inte gillar sådär supermycket. Eller typ. Men så saknar man sakerna ändå. Jag fäster mig alltid vid konstiga saker. Ljud. Dofter. Känslor. Just nu är jag inne på ljud.
Jag har en penicillinkur just nu. Det är över ett år sedan jag hade en senast. Nästan två år sedan. Innan det hade jag en var fjärde vecka, ungefär. Så det var ju helt naturligt att jag inte tänkte då på det jag skulle sakna. Det är ljudet när jag samlar ihop sprutor, nålar och övrigt skräp när jag tar bort droppet. Det prasslar lite, plats mot plast. Ljud. Jag gillar ljud.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Än har jag inte behövt IV-behandling var 4e vecka, men man ska väl inte ropa hej....
Ett ljud som jag verkligen längtar efter att slippa är ljudet av regnskog. Säkert jättefint om det är äkta och inte kommer från bröstkorgen. Ett jävla pipande, gnisslande med en inramning av rossel. Kommer nog inte heller att sakna de djupa äckliga slemhostningarna. Allt beror ju på...leva eller dö....
Ystad
har du en port-a-cart eller?
Heh, jo det dom där regnskogsljuden är faktiskt ganska skönt att slippa. Även om jag har mitt trånga luftrör som ställer till det lite fortfarande. Men det ska jag förhoppningsvis få fixat nästa vecka. Håll tummarna.
Fast, jag måste säga att jag saknar hostan lite. För man får ju grymma magmuskler av det. Nu är det liksom mest..deg :D
Maja; Ja, jag har en port, och den funkade helt normalt nu. Hurra! Den har envisats med att inte fungera till och från. :p
Skicka en kommentar