Jag vill bara berätta att jag gillar Hanna Fridén. Fast bara ibland. Ibland är hon liksom too much too handle. Men mestadels är hon bra. Jag har för mig att jag skrivit om henne tidigare, men jag minns inte vad. Jag skrev säkert att jag inte tyckte om henne, det skulle vara så typiskt. Som den gången jag propagerade för Linda Skugge. Numer skulla jag inte ta i hennes texter ens med tång. Det är ju inte dubbelmoral om man faktiskt erkänner att man ändrat åsikt, eller hur? Jag gillar det här hon skrivit om stoppalangningen.info. Jävla skräpkampanj!
Jag har för övrigt skrivit flera rader (!!) på min uppsats. Jag hittade en lathund för rapportskrivning och går nu efter den. Fantastiskt! Och visst kan man väva in egna erfarenheter i inledningen? Det bestämmer jag att man kan.
tisdag 25 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
de egna erfarenheterna måste du tyvärr spara till diskussionen...
I inledningen måste du ju ha referenser till allt du skriver. Suck. Visst är det jobbigt.
Maja: Jo, jag läste det i den där lathunden sen, allt ska vara så petigt! :p
De flesta åsiktsändringarna är till det bättre, i min mening, såklart att det är okej!
Och att gå från att inte gilla mig till att gilla mig kan jag ju inte se som annat än strålande, så hurra!
Skicka en kommentar