PUFF

Åh, jag måste berätta. Igår när jag skulle sova så låg Nils inne på kontoret och jag tänkte att han kan väl få ligga där och trivas med sig själv så jag gick och la mig. efter fem minuter hör jag ett DUNS! och Nils halsbandpingla kommer närmare. Han puffar upp dörren och hoppar upp i min säng. Sen lägger han sig brevid mig! Han lägger sig i knävecket! Det har han gjort EN (1) gång tidigare. Han tycker om mig! Just då ville jag liksom hoppa av glädje, ja, jag vet, över en katt? Men jag låg still för hade jag hoppat hade han ju gått. Och det ville inte jag. Nils är liksom inte den mest sällskapliga katt jag träffat, han är ganska sur och vresig ibland. Så att han gör såhär är ju enormt. Jag tycker om min katt.