Det räckte med att hon steg in i kyrkan för att jag skulle känna tårarna komma. Jag visste ju att det skulle bli så så jag var ju guvetvis väl förberedd med näsdukar av bästa kvalisort. Trots att det blev svårt att se både en och två gånger lät jag inte en tår falla. Kände mig nästan stolt där ett tag. Men att inget föll var också för att jag under hela ceremonin inte tittade rakt på Henny en enda gång. Annars hade jag aldrig klarat det.
Allt var givetvis precis sådär fint som det ska vara. Maten var god och tårtan var utomordentligt snygg. Jag har inga bilder alls eftersom jag inte brydde mig om att ta med mig kameran.
Nu när kvinnan i mitt liv är fast med en annan man får jag hålla till godo med Niklas. Men om du frågar mig är det faktiskt mer än okej. Han är ju trots allt ganska snygg ibland. Och han har lovat att använda flugan till vardags också. Bara flugan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar