torsdag 18 mars 2010

2012

Nu har jag precis sett 2012. Och jag har två synpunkter. Hur kommer det sig att mobiltelefonerna funkade hur bra som helst? I alla andra katastroffilmer så lägger dom ju av ganska omgående och man kan absolut inte få tag i någon och varna eller säga adjö. Och varför är det alltid ett par som ska inse att dom egentligen älskar varandra? Är det inte ett jävligt taskigt tillfälle att inse det? Det är ju inte direkt så att man kan slänga sig ner och ÄLSKA OKONTROLLERAT som man annars gör i filmer när man inser att man egentligen älskar den där slaven istället för den svinrika plantageägaren. (har tyvärr inget konkret exempel..) Och om det dessutom krävs att världens ska gå under för att man ska inse att man älskar någon kanske man borde skita i det hela ändå. HE'S JUST NOT THAT IN TO YOU, liksom.

Inga kommentarer: